Den senaste tiden har man kunna läsa mycket kring jordbävningar samt risken för efterföljande skalv samt tsunamivågor. I helgen drabbades Chile av en stor jordbävning samt att man varnar för tsunamis och de första vågorna skall redan ha slagit in över Japan. Det befaras att upp emot tre meter höga vågor kan slå in mot kuststäderna i Japan och evakuering har skett av de hotade områdena. Innan detta var det Haiti som drabbades svårt att en stor jordbävning. Även flera andra områden har under 2000 talet haft svåra jordbävningar med katastrofala följder, Kina, Iran, Pakistan bara för att nämna några.

Jordbävningar uppkommer när de spänningar utlöses som byggts upp på grund av rörelser i jordskorpan eller övre manteln. Stora mängder energi frigörs och sprids i form av seismiska vågor genom jorden. Det är dessa vågor som orsakar den skakning som känns vid en jordbävning. Jordbävningar kan uppstå under flera olika förutsättningar. De områden i världen som är mest jordbävningsdrabbade ligger vid eller nära gränserna mellan de olika jordplattorna.

Jordskorpan består av ett antal kontinentalplattor som är mellan 60 och 200 km tjocka. Eftersom planeten Jorden är flytande och rörlig under plattorna rör sig plattorna relativt mot varandra. Plattorna gränsar till varandra på något av fyra sätt:

Den ena plattan pressas under den andra
På samma nivå, och skaver mot varandra
På samma nivå, och pressas mot varandra
Plattor som glider från varandra

De två första är de främsta orsakerna till jordskalv. Spänningar mellan två eller flera plattor byggs upp under kortare eller längre tid tills ett svagare område, en spricka, s.k. förkastning ger med sig och en plötslig markrörelse blir resultatet. På så sätt har ett skalv kommit till.

Den största jordbävning som inträffat i modern tid var på 9,5 på Richterskalan, och inträffade 1960 utanför Perus kust. Denna jordbävning liknar den som inträffade 2004 utanför Sumatras kust, i det att det är en havs platta, Stilla Havs plattan, som sjunker under en annan platta, nämligen den sydamerikanska. Den största jordbävningen i Sverige i modern tid inträffade 1904, och hade sitt epicentrum utanför Kosteröarna. Den uppmättes till cirka 6 på Richterskalan.

Jordbävningar är svåra att förutse och man har oftast bara sekunder att reagera på. Teknik utvecklas hela tiden men idag finns inget som kan ge oss en lång förvarning för ett kommande skalv.Några saker att tänka på om man hamnar i en jordbävning är:

• Ta skydd det första du gör, finns det möjlighet att komma ut till en öppen plan yta så är det lämpligast då risken att få fallande byggnadsdelar eller annat på sig är minst där
• Efter skalvet kan man vara föreberedd på att det kommer att följas av efterskalv, dessa kan i sig vara farligare än det första skalvet
• Är du i en kuststad och risk finns för en tsunami uppsök då snabbt ett högt placerat område

Man tror att de flesta tsunamis uppstår då havsbotten rör sig upp och ner över en stor yta. Det kan bero på både vulkanutbrott, jordskred och jordbävningar på havsbotten. Enorma vattenmängder att kommer i rörelse och energin i den rörelsen ebbar inte ut förrän vattenmassorna antingen rört sig mycket stora sträckor eller vågen brutit upp på land. Det finns exempel på tsunamis som rört sig över halva jordklotet. Det som till slut stoppar rörelsen är de stora kontinenterna

Ett kännetecken som kan föranleda en tsunami är om vattnet på stranden plötsligt sugs ut och det blir extremt långgrunt. Sök dig till högre mark så snabbt som det är möjligt så att du har en större chans att klara en eventuell våg..

Det är viktigt att vara påläst när man ger sig ut på resande fot och kunskap kring det land man besöker. Vissa länder har tillgång till sms tjänst där man kan få varningar för tsunamis direkt i sin mobil.

Richterskalan

Skalan mäter hur mycket energi som frigörs. Skalan är logaritmisk. Det betyder att en ökning med ett steg på skalan motsvarar 32 gånger större energimängd.

1,0-4,0                           Mikroskalv, där bara de kraftigaste kan kännas för människor.
4,0-5,0                           Får byggnader att skälva. Sovande vaknar och djur blir oroliga.
5,0-7,0                           Märks av alla inom- och utomhus. Panik utbryter vid de starkaste skalven. Dåligt konstruerade byggnader rasar.
7,0-8,4                           Allmän panik. Många välbyggda byggnader raseras. Marksprickor på upp till flera decimeter. Jordskred utlöses.
8,4-                                   Katastrof. Alla murade byggnader raseras. Landskapet ändras radikalt. Landsvägar blir obrukbara.

Källa: forskning.se, Sveriges Geologiska Undersökning SGU, Skyddsnätet

Världens fem kraftigaste jordskalv

22 maj 1960: Ett skalv på 9,5 på Richterskalan uppmättes i södra Chile. 1716 människor omkom.

27 mars 1964: Ett skalv på 9,2 inträffade i havet utanför Alaska. 128 människor dödades i skalvet och den tsunami som följde.

26 december 2004: Skalvet utanför Sumatra uppmättes till 9 på Richterskalan och orsakade en enorm tsunami som dödade sammanlagt 226 000 människor i tolv länder.

13 augusti 1868: Ett skalv på 9,0 i Arica i Peru orsakade en tsunami som dödade mer än 25 000 människor utmed den Sydamerikanska kusten.

31 januari 1906: Ett skalv på 8,8 utanför Colombia orsakade en tsunami som dödade minst 500 människor.

Källa: AP

Helgens skalv i Chile mättes upp till 8,8 på Richterskalan, Chile har haft 13 jordbävningar på över 7 i Richterskalan sedan 1973.

Richard Buske